1KOGNITIVA FUNKTIONER VID UTMATTNINGSSYNDROM?Utmattningssyndrom är ett tillstånd som orsakas av långvarig stress i arbete eller privatliv.Föreliggande studie har syftet att studera förändringar i kognitiv funktion med fokus på visuellt Episodiskt minne, uppmärksamhet och responskontroll tio år efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom. Kompletterande test och självskattningsformulär inkluderades vid uppföljningen för att närmare undersöka visuellt Episodiskt minne, exekutiv funktion, psykisk hälsa samt subjektiva aspekter av utmattningssyndrom. Patient- och kontrollgrupp utgjordes av nio respektive tre kvinnor. Testresultat jämfördes mellan grupper och testtillfälle ett och två.Resultaten visade på frånvaro av skillnad mellan testtillfälle i de mått som följdes upp samt att patientgruppens problem med visuellt Episodiskt minne vid uppföljningen framförallt gjorde sig gällande i komplexa uppgifter vilket möjligen kan förklaras av bristande exekutiv funktion.Eftersom deltagarantalet i både patient- och kontrollgrupp var lågt är resultaten att betrakta som pilotdata..

Trots att en stor del av befolkningen är arbetslösa saknas forskning på hur arbetslösheten påverkar individens kognitiva förmågor. Föreliggande studie undersöker effekten av arbetslöshet på episodiskt och semantiskt minne samt visuospatial förmåga. Även könsskillnader testas. Med resultat från tidigare forskning om de arbetslösas negativa psykosociala situation som grund hypotiserades att de arbetslösa skulle prestera sämre på test som mäter Episodiskt minne, semantiskt minne och visuospatial förmåga. De arbetslösas psykosociala situation undersöktes med självskattning av variablerna stress, depression och sociala nätverk och kognitiv förmåga mättes med 16 olika kognitiva test.

Multisensorisk stimulering innebär att fler modaliteter aktiveras samtidigt. Detta sker kontinuerligt och de kan vara osynkroniserade utan att det är märkbart. Hur väl människor minns synkroniserat och osynkroniserat stimuli är idag relativt outforskat. Syfte med föreliggande studie var att undersöka hur audiovisuell information organiseras i Episodiskt minne. Detta undersöktes i två faser.

I denna studie undersöktes om relationen mellan alkoholkonsumtion och Episodiskt minne skiljer sig beroende på vilken allele av APOE genen en person har. Undersökningsdeltagarna delades upp i fyra grupper, medelålders män, medelålders kvinnor, äldre män och äldre kvinnor. Utbildningsnivå och ålder inom varje åldersgrupp användes som kovariat. APOE delades upp på ?4 bärare och icke bärare.

Forskning i laboratoriemiljö har visat att ökad ålder medför kognitiva nedsättningar vilket bland annat gäller för Episodiskt minne. Däremot visar annan forskning att konsekvenserna för äldre i deras vardagsliv inte är så stora trots ökade kognitiva nedsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka äldres hantering av minnessituationer i vardagslivet i relation till ett standardiserat mått för Episodiskt minnesförmåga samt självskattning. Studien består av intervju- och observationsorienterade tillfällen om handling och matlagning, ett Episodiskt minnestest, samt utförande av ett självskattningsformulär gällande användning av minneskompensatoriska strategier.Analysen pekade på fyra slutsatser som behöver framtida validering. Dessa är: (1) för att svaren på självskattningsformuläret ska skildra hur de kompensatoriska strategierna används i verkligheten måste individerna först medvetandegöras om vilka strategier de använder sig av; (2) i vilken utsträckning en individ planerar inför en aktivitet påverkar hur aktiviteten formas och således även minnesaktiviteten; (3) att planera och att hålla sig till sin planering är kognitivt belastande, vilket gör så att individer som är högpresterande med avseende på minnesförmåga har lättare för att planera en aktivitet samt hålla sig till planen och (4) att nedsättning i minnesförmåga medför en mer problemorienterad hantering av minnessituationerna..

Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex.

Hur daterar människor händelser? Ett grundantagande gjordes att människor daterar på olika sätt beroende på vilket minnessystem de använder. Det antagandet gav upphov till två delantaganden. Det första är att vi med hjälp av det episodiska minnet daterar händelser som går att visualisera, det vill säga göra sig en bild av det inträffade. Visualiseringshypotesen ställdes om sambandet mellan visualisering och datering i närheten av nuet, med andra ord uppskattning av tiden som gått.

Syftet med denna studie var att se om ljus respektive mörk väggfärg hade någon inverkan på affekt och minnesprestation samt hur väggfärgen upplevdes/skattades. Ett experiment med en 2 (färg) x 2 (kön) mellanpersonsdesign genomfördes där 34 försökspersoner (20 män och 14 kvinnor) deltog. Resultatet visade att den ljusblå väggfärgen skattades som ljusare och skrikigare, jämfört med den mörkgrå väggfärgen som skattades som mörkare och diskretare. Inga signifikanta könsskillnader påvisades och inga signifikanta effekter av väggfärg på affekt och minnesprestation erhölls. Resultaten visade dock att försökspersonerna återhämtade sig emotionellt över tid samt att minnesprestationen samvarierade med affekt..

Utifrån the procedural deficit hypothesis (PDH) antas det deklarativa minnet vara intakt hos personer med dyslexi. Detta styrks av studier som visat att deklarativt minne är intakt eller förstärkt hos barn med SLI eller dyslexi då det undersökts med icke-språkliga minnestest. Personer med dyslexi som genomgår universitetsstudier antas kompensera för sina svårigheter på olika sätt, bland annat med det deklarativa minnet. I denna studie har deklarativt minne undersökts i form av visuellt igenkänningsminne efter oavsiktlig inkodning. Deltagarna utgjordes av 11 universitetsstuderande med dyslexi samt en kontrollgrupp på 26 universitetsstuderande utan dyslexi.

Barn med funktionsnedsättningar har ofta problem i skolan men även i deras vardag på grund av att deras omgivning inte är ämnad för människor med någon typ av svårighet. Prospektivt minne är en viktig faktor i hur väl en person med funktionsnedsättning klarar av sin vardag. Tidigare studier visar även att det finns en koppling mellan den exekutiva funktionen inhibition och prospektivt minne. Denna studie har i syfte att undersöka om det finns ett samband mellan den exekutiva funktionen inhibition och prospektivt minne. Detta behövs för att få en större förståelse för vad som orsakar svårigheter i vardagen för personer med funktionsnedsättningar.

KOGNITIV FUNKTION OCH BIOMARKÖRER FÖR DEMENS -EN JÄMFÖRANDE STUDIE FRÅN EN MINNESMOTTAGNING Fredrik Gustafsson  Demens är en vanlig och svårbehandlad sjukdom. Den karakteriseras av minnesproblem och kognitiva störningar. Vid Alzheimers demens [AD], den vanligaste demensformen, bildas senila plack och neurofibriller i specifika delar av hjärnan. Utbredningen av dessa speglas i halten av tre biomarkörer, t-tau, p-tau och Ab42 i ryggmärgsvätskan. Sambanden mellan de degenerativa förändringarna och kognitionen är komplexa.

Forskningen har visat att meditation fo?r med sig stora fo?rdelar fo?r uto?varen men det saknas helta?ckande kunskap om vad det a?r i meditationen som a?r sa? gynnsam. Vi testade da?rfo?r zen- buddhismens pa?sta?ende om att ryggens position gynnar va?r koncentrationsfo?rma?ga. Detta skedde genom att underso?ka sambandet mellan kroppsposition, koncentrationsfo?rma?ga och minne.

Alzheimers sjukdom (AS) är den vanligaste orsaken till demens hos personer över 65 års ålder. Skador i det centrala nervsystemet byggs upp under lång tid och leder till bl.a. nedsatt Episodiskt minne, vilket är det vanligaste debutsymptomet. Kemper et al. (1993) analyserade den syntaktiska komplexiteten i skrivna meningar för att se i vilken grad dessa meningar kunde användas för att avgöra sjukdomsgrad hos patienter som genomgått en minnesutredning.

I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju.Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne..

Samhällets digitalisering innebär stora möjligheter till spridning och återbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken återfinns en stor grupp äldre, något som påverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang äräldres möjligheter att åka kollektivt och på egen hand planera och genomföra resor, något somförutsätter en god tillgång till och förståelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser här att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker närkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig på en situerad ansats tillmänniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebär att tänkandet baserar sig påmultimodala konceptuella erfarenheter.